myrbrallor.blogg.se

Välkommen hit familj, vänner och bekanta. Efter många funderingar där jag har velat fram och tillbaka har jag nu bestämt mig för att gå ut öppet med bloggen.
Eller rättare sagt med mina diagnoser. Innan ni väljer att ändra den bild ni har av mig pga några bokstäver på ett papper så vill jag att ni läser det här inlägget från början till slut.

Vad är min ADHD och vad gör den med mig?
Min adhd visar sig allra starkast när jag blir frustrerad eller riktigt arg. Då blir jag fyra år igen, oresonlig, ledsen och aggressiv.
När jag blir så himla arg väljer jag att säga att det inte bara beror på mig. Det är jag och resten av samhället som inte klickar den dagen. Som tur är händer det inte allt för ofta just nu.

Min adhd visar sig också på mindre sätt som att jag tex kan avbryta en pågående konversation mellan två personer för att min hjärna spann iväg på nått ord dom nämnde och det måste bara ut. Fysisk närhet kan också vara besvärligt vissa dagar, det måste alltid ske på mina villkor annars kryper det i kroppen på mig och jag känner att jag bara måste därifrån.
Ett annat av det större problemen med min adhd är att jag har väldigt lätt att påbörja projekt men kan nästan aldrig avsluta dom innan ångesten tvingar mig till det.

Min Adhd är verkligen inte bara negativ. Den sprutar idéer på löpande band och min hjärna går galet fort vilket gör att jag ofta ligger ett steg före hela tiden. Ungefär en gång per dag behövs den urladdas och då blir jag spexig, rolig och bjuder på mig själv till 100 %.
Kreativ gör den mig också, om jag har en riktigt stissig dag vet jag att det är perfekt att ge sig ut med kameran för det är när ADHDn går loss som jag tar de allra finaste bilderna.

Det biopolära då? Vad gör det?
Jo det gör att jag under vissa perioder är inställd på 300 % och inget kan stoppa mig. Jag känner mig odödlig, bäst i världen och det finns inga gränser för vad jag kan hitta på. Under dom här perioderna sover jag endast 2-3 timmar per natt och självklart orkar inte kroppen det så länge. Då "kraschar" jag och blir lite nere. Lyckligtvis har jag inte haft några djupare depressioner och är mycket mer upp än ner.
Det är inte helt lätt att ta reda på vad som är vad. Adhd, biopolär eller Tebbe men oavsett så är det ingen av er som inte känner mig på djupet som märker av mina diagnoser.

Så varför väljer jag att gå ut med dom då? För jag tycker att det är dags att öppna upp ögonen och acceptera att en stor del av världens befolkning lider av någon form utav neuropsykologisk sjukdom. Alldeles många har extrem ångest över detta och skäms dagligen.

Vet inte hur många gånger jag hört uttrycket "Om du vet att du har adhd så gör något åt det. Då kan du ju stoppa dig själv när det blir jobbigt" Jo men absolut, så hade jag varit dyslektiker hade jag väl kunnat lärt mig att stava och hade det tex gällt diabetes så hade jag bara kunnat börja producera lite mer insulin så svårt kan det ju inte vara.
Eller?!

Så jag väljer att gå ut öppet för er alla trots vetskapen om ni är ganska många som kommer att döma mig ändå men då har jag ett råd till er, fråga mig vad du undrar över istället för jag är ganska säker på att era fördomar grundas på okunskap.

JAG SKÄMS INTE!